söndag 7 maj 2017

Hm inte ofta!!





 Nä inte alls ofta som jag skriver här tydligen..men då blir det desto mer när det blir. Jag måste erkänna att jag som tycker att jag är en datahacker , som min chef ofta påpekar , har lite svårt med alla mina lösenord och därför ofta ger upp när jag inte kommer in på sidor. Men ja livet rullar på med allt vad det innebär. Först måste jag klaga lite. Min operation som jag gjorde för nästan exakt fyra månader sen blev totalt misslyckad.  Och det visste jag, jag och min ortoped hade kommit överens om att göra en steloperation eftersom det var liten chans att nåt annat hjälper. MEN när jag ligger där inför operationen 3 dgr före julafton så bestämmer opererande läkare att nä vi provar med en mindre operation så hoppas vi att det hjälper??? Och även om man anser sig tuff och påstridig i vanliga fall så är man tyvärr inte det då.

Med facit nu så gjordes den operationen i onödan och jag har nästan mer ont än innnan.  Summa summarum ny operation och nu den stora..gips 8-10 veckor...hoppa på ett ben och en jäkla massa besvär. Hade tänkt att avstå den men kan inte leva med att vara handikappad av smärta och halta efter alla fysiska övningar . Så jag ska göra den men inte innan november, nån måtta får det vara. Tänker då absolut inte förstöra hela tävlingssäsongen eller sommaren och semestern om jag inte är tvungen.


 För övrigt så flyter livet på med massa hundträning och jobb. Blev erbjuden ett nytt jobb för några veckor sedan, men efter noga övervägande så tackade jag nej. Gjorde en plus o minuslista och nästan det enda som var plus var att jag tjänade nästan två timmar i restid per arbetstillfälle, det tycker inte jag räcker för att byta. Och nu har vi fått lite extra tillskott i plånboken också på vårt jobb + en bra löneförhöjning i år så det känns bra att vara kvar! Man vet vad man har men inte vad man får, det stämmer ju.



Träningen flyter också på , det går upp o det går ner som alltid, men tycker nog att det gått väldigt bra det sista. Har ju tävlat appellen i spår och på 3e försöket så satt det mesta. Klassvinst och fina 231/250p, det gjorde vi bra jag och den lilla. De få poäng som var borta från full pott på lydnaden kan jag ta på mig hälften som förarfel, och det är ju sånt som händer. Önska var fantastiskt fin och duktig. Koncentrerad och tyst och ändå pigg och hade en strålande attityd! Men tanke på hennes unga ålder och oerfarenhet, är jag så glad att vi funkade så fint under dessa former. Och jag har kommit stora steg närmare hur jag ska värma , belöna mm på tävling för att hon skall vara så harmonisk och glad som möjligt.




Vi har ju inte tränat så ofta med kommendering, och det har varit med vilja, en sådan aktiv, driven hund har ju lite lätt för att ligga steget före om det blir för förutsägbart vad hon skall göra. Det är därför jag mycket sällan tränar moment i den ordning de kommer i på tävling.....hon behöver ju bara kunna dem, inte veta exakt var och när de kommer. DÅ blir försväntan för stor och  DÅ är riskerna stora för tjuvstarter, ljud mm tror jag. Huvudsaken är ju att hon är van vid människor på planen och med den kontakten som hon har bryr hon sig inte alls om det som tur är, då blir det lätt när det står 5 okända på planen den dagen det är tävling. Just nu tränar vi upp spårkonditionen inför kommande tävlingar. Visst , vi har spårat någotsånär regelbundet sedan hon var 4 månader, men det är stor skillnad på att gå korta relativt enkla spår, till att gå längre tävlingsspår. Då måste koncentrationen finnas där under längre tid och det är lättare att slarva om näsan blir trött. Vi har ju förmånen att ha en del ganska krävande tävlingsspår hos oss som det är bra att träna på. Och även passa på att spåra vid olika väder, varmt, regn mm. Planen är minst två längre spår i veckan och även att pinnarna ligger lite svårare så det inte blir för lätt, då blir det nonchalant och slarvigt. Och så återstår att paketera in henne på rätt sätt innan spåret så att inte stressen och förväntan blir för stor i starten, även om hon spårar fysiskt lugnt så finns det nog hög aktivitet inne i huvudet som gör att hon ibland går över pinne i början......Detta får vi klura på.


 Lydnaden slipar o slipar vi på, det gäller att träna för 10an för på tävling kan som sagt vad som helst hända. Och hon är ju så tacksam att jobba med, bara vill o vill och har en suveränt fin attityd! Aldrig att jag har sett henne se ut som om hon tycker nåt är tråkigt, oavsett hur många gånger jag kör. Jag har ju mycket hellre en sådan arbetsmaskin med utstrålning och attityd som tycker allt är kul, men som kan vara lite svår att rama in ibland, än en hund som går som en maskin och bara utför det som sägs. Man ser allt för många hundar som får en tråkig attityd när föraren säger Fot och de bara går där utan kontakt mm, på köpet kommer då ofta sega sättande och lite släpande...nä fart fläkt och kontakt det är härligt!! Men med allt detta kommer ju en del svårigheter för föraren, jag måste vara lugn och det går inte att stressa fram några moment som inte kräver fart....allt måste ske i tur o ordning och lugnt och metodiskt. Kryp är ju ett typiskt sånt moment, det kan inte stressas fram med henne, om jag vill ha bra position, kryp med ett bakben i taget och ett harmoniskt flyt. Som tur är finns det experthjälp att tillgå och nu får det ta den tid det tar, det ska bli BRA!




Vi har dragit igång lite bruksträning på klubben varje tisdag och det är så roligt och nyttigt. Att träffas lite olika människor med olika bakgrund och hjälpas åt. Och regelbunden platsliggning med skott mm är så nyttigt. Och nu när kvällarna blir ljusare o varmare hoppas vi att det kommer fler och fler till dessa tillfällen.


Annars drar det ihop sig till årets läger, kristihimmelsfärd drar vi till Isaberg och Gislaved, där kommer vi att träna sök och lydnad så spårträningen får mogna i hjärnan lite. Ska bli så skoj.


Njut av våren som har kommit.

Kram från oss!














lördag 4 februari 2017

Äntligen!!

Nu är det dags att äntligen börja jobba igen efter nästan åtta veckor i hemmets vrå. Ska bli så skönt!  Visst är det härligt att vara ledig,  men sjuk är inte det samma som ledig för mig. Är man sjuk kan man heller inte leva ett normalt hemma liv med allt vad det innebär, kan man det så kan man jobba anser jag!



 Denna veckan har jag utmanat foten så mycket jag kunnat. Gick äntligen ut ett spår åt önska i onsdags, kanske lite långt för mig men härligt för henne. Som vanligt skrek hon rakt ut när jag tog fram selen och lekte med en pinne...men sen slog hon på koncentration och spårade som en gud...det hördes från nosen hela tiden. Alla pinnar utom en var med in...och det är jag så nöjd med. Nöjd var också den lilla efteråt...skönt! Hon behöver verkligen ordentligt skogsarbete minst tre gånger i veckan för att må bra! 💗 Det här med hennes koncentration är jag lika imponerad av hela tiden, hon är ju som ett taggat arabiskt fullblod för det mesta men när det gäller så går hon in i koncentration,  det är fascinerande att från moment och övningar i full fart kunna växla över till ett lugnt och stilla moment utan problem.  jag tackar och tar emot. Men jag har ju också fått tänka om i min träning och själv försöka utstråla ett lugn...det har inte varit lätt alla gånger men nödvändigt för henne.

Var också uppe på klubben i veckan för första gången på månader...skönt att få köra igenom lite moment som kräver utrymme. Hon var uppspelt men de gick bra!

Har testat mig fram lite hur jag ska göra mellan moment för att det inte ska slå över i glädje....och skrik...hon behöver helt klart en uppgift hela tiden som Anneli alltid sagt, och nu funkar det bäst att ha henne under fot... Det gillar hon ju också så det passar. Var på lite inomhusträning i veckan och hon som körde oss skrattade och sa...De flesta har fullt upp med att ha hunden bredvid sig och din vill bara gå fot... Även mellan moment....ja hon är speciell den lilla.

Nu är februari här och det blir bara bättre och bättre,  mycket händer framgent,  vi ska starta vår kurs på klubben, möten både på jobb och klubb, och förhoppningsvis mycket bra träning. Husse åker till Madrid och jobbar i två veckor nu så vi får klara oss själva...och det gör vi ju.

Ska strax förbereda mig för jobbet med lite middag och en pn....hittade ett roligt citat som alltid passar....


En del värre än andra har jag fått erfara nyss.

Sköt om er och kram från oss 💗 



lördag 28 januari 2017

Sex veckor snart

...Har det nu gått sen operationen.  Och ja framåt går det ju men i mitt tycke för sakta.
.Har ont och blöder när jag anstränger foten... Tråkigt!  Men vilken tur jag haft som haft en sambo som kunnat vara hemma och sköta om mina djur...det är inte dåligt det.

Men nu ska jag snart börja jobba igen och vilken tur att jag lagt ett riktigt smidigt schema de första tre veckorna...så det ska nog gå bra!  Hade tänkt börja träna sök nästa vecka men får inse att det inte går ännu...Kan inte valla och inte gå ut och ligga figge... Kan nog bara gå försiktigt på stigen och skicka min hund...men då är man ju inte till nån nytta för de andra?  Är ju en lagsport....

Men foppatofflor och lydnad går bra som tur är. Har ju ändrat lite på träningen av FF och det har blivit så bra! Önska har ju alltid haft en suverän kontakt nästan inget har kunnat störa den, men gått lite för mycket fram och på för mitt tycke...nu har vi flyttat kontakten lite längre bak och det har blivit super...men det måste underållas!




Fick två helkropps speglar i födelsedagspresent och de har jag ställt upp i stallet..perfekt då kan jag både känna och se så hon går rakt och rätt....och det bästa hon ledsnar aldrig på det momentet! Inte på något alls egentligen...

En riktig arbetsmaskin,  vad vi än gör så är det roligt....och då levererar hon! Vilken hund!!!

Igår körde vi lite skoj övning ute på vår tur...inkallning med stå, ligg och sitt från full fart...härligt att göra det utanför moment tycker jag...mycket mer glädje och då får man en kvitto på att det funkar....sätta in det i momenten är ju inte så knepigt sen...tycker jag.?

Men FF kör vi som färdigt moment typ tre gånger om dagen om det räcker...det behövs om det ska sitta!

Vi gjorde en utflykt utanför gården i tisdags... Och inhandlade en helt fabriksny bil!! Så härligt... Jag är ju totalt förälskad i min v50 men tyvärr är den för liten att dra husvagn med och kuska runt på semestern med...så det blev en Subaru outback -16,  försöker hitta så stor bur som möjligt till flickorna men det lutar nog åt grindar ändå...för maximal plats! Bilen är sanslöst skön att åka i och att köra så det blir nog jättebra!



Nu är ljuset tillbaka ordentligt och vi har börjat planera semester..Som börjar med kennelläger på Kristi himmels färd... Ska bli så skoj...sen lite utflykter till olika städer och hotell och avslutning i norrland med fjällvandring och SM...härligt!

I torsdags var jag och träffade min mamma,  det blir alldeles för sällan trots att det är bara 15 mil. Hon har ju drabbats av alzheimer och det är inte lätt att få ihop vardagen...men jag har ordnat världens bästa demens grupp som ser till henne och ordnar mat mmm...men visst är det sorgligt!

Ha en riktigt bra helg. Puss och kram från oss 💗


onsdag 18 januari 2017

Fyra veckor nu!

Ja nu har det gått fyra veckor sedan min operation och det går verkligen framåt...just nu har jag bara likadan smärta som innan men såklart hoppas jag det blir mycket bättre!  Jag har kommit så långt att jag får på mig ett par stora fula stall stövlar och kan halta omkring ute lite...men inga promenader ännu såklart. Men varannan dag försöker jag gå ut och rasta hundarna lösa och det uppskattas ju. Stallet och hästarna sköter min sambo på ett perfekt sätt.....vill ju inte riskera att nån häst trampar på tån.....  Men rastlös som sjutton är jag ju, vill ju hålla igång och vill ju jobba...ett annat problem är ju sömnen.... Har ju inte jobbat natt i 26 år för intet,  så många nätter sover jag inte alls...är väl inte trött?

Har haft besök av dotter med familj och det var mysigt...sen stannade mellan barnbarnet några dagar extra och hjälpte mig städa ut julen och baka lite...hon var så duktig!


Fina meja 

Ljuset börjar komma tillbaka och det känns underbart... Hästarna går in 45 minuter senare än innan jul, nu går det fort framåt.  Och vädret är ju på min sida också...ingen snö att tala om och en del fina dagar.


Finaste Ninja!  


Polare?? 

Träningsmässigt har vi kommit igång med en del, vila är absolut inte bra för den lilla...hon måste hållas igång och paketeras ihop hela tiden. Nu har vi kommit en bit på väg genom mycket omvänt lockande,  koncentration och koncentration... Idag körde vi ett lurigt upplet innan och då var hon i fas sen...blir nog bra!

Om två veckor är det jobb som gäller igen och förhoppningsvis sökträning så småningom.

Trevlig kväll alla.

Kram från oss!



fredag 30 december 2016

Gott nytt år!


Till er alla från oss alla!  Hoppas 2017 blir ett toppenår på alla sätt och vis!

Ja nu är detta året snart slut också...tiden springer verkligen iväg. Det ser man om inte annat på barnbarn och hundar...De blir bara äldre och äldre. Ninja är sex år och det börjar dyka upp lite gråa strån på nosen. Önskevalpen har fyllt två och är ju ingen valp längre... Och barnbarnen skjuter i höjden.

Det har varit ett bra år....härligt väder. Fin semester och trevliga hundläger... Det som fattats är framgång på tävlingsbanan men har å andra sidan bara tävlat en gång. Det ska vi förhoppningsvis ändra på nästa år.

Planen är iallafall att jag ska köra apellspår och lägre med Önska och kanske en högre med ninja! Vi ligger just nu i hårdträning med krypet och det vore ju själva den om hon skulle bli den första jag misslyckas med att lära in det på? Tekniken sitter där nu får jag bara göra som Anneli sa....söva henne med rösten för att få det lugnt och fint....hypnos kanske?  Ska ju gå en massage kurs på klubben i januari kanske går att massera henne lugn o fin??  Nä skämt o sido det blir säkert jättebra.

Opererade min tå den 21/12 och det går framåt,  vet inte vem som är mest rastlös jag eller önska,  det är inte lätt att hålla sig lugn....men min åkomma går ju över och det finns de som har det mycket mycket värre...så slut på klagande!

Ser fram emot det nya året och ljuset som snart kommer tillbaka. Planerar redan lite semester och läger!  Semestern ska avslutas i Gävle och hund SM sista helgen i augusti,  jag hoppas ju att det är nån jag känner som tävlar....( känn ingen press fina Anneli).


Fint kort som jag fick på födelsedagen! 




Hoppas på många fina sökträningar nästa år!



Gott slut och gott nytt år!

Kram från oss


fredag 2 december 2016

Julmånad!!

Jaha då var vi inne i julmånaden helt plötsligt! Vilken underbar höst det varit,  torrt och fint och jag har inte upplevt november så mörk som den brukar vara...skönt! Och spårväder är det hela tiden som tur är. Jag har äntligen fått min tid för operation av foten nu...den 21/12 lägger jag mig under kniven.  Kunde inte fått en bättre tid....sambon är hemma och Emma är hemma tre veckor, så jag kan fokusera på rehab. Kommer nog inte springa omkring så värst mycket den första tiden. Då är det skönt att ha någon som fixar djuren här hemma. Innan det ska vi åka bort och fira födelsedagar på hotell i Helsingborg... Som traditionen är....mysigt!




Just nu tankar vi träning i förskott om det går....mycket skogsarbete och väldigt mycket lydnad....och träning lönar sig ser jag. Har kört igång med lite pyssel inför jul också....bakat saffransbullar och gjort köttbullar... I år får jag börja i tid....


Sen ska jag ligga i soffan och titta på min sambo som gör skinka och klär granen...en väldigt konstig situation för mig. Hoppas att mina barnbarn kommer på nyår och livar upp tillvaron....Jag är nog inte i form för att ha dem här över jul tyvärr....men skönt att dra ut på firandet lite också....Vi gillar ju att fira jul länge....Nu hoppas jag bara att vi hinner träna sök två gånger till och hoppas hon inte glömmer av för mycket på uppehållet sen? Men först lite spår i morgon innan jobb tre nätter.

Trevlig helg alla!

Kram från oss

torsdag 24 november 2016

Tiden bara går!

I morgon är det ett år sedan jag för första gången satte min fot i en sökbana.  Har tränat och tävlat spår i 30 år så jag var ganska insnöad på det. Jag och Önska gjorde ett besök i sökgruppen 25/11 förra året, dels för matte fått för sig att hon inte gillade andra människor och dels för att jag ville se lite hur det går till. Det varit en trevlig bekantskap... och fördelen med att man som förare inte har en susning om vad det gäller är stor tycker jag. Inga förutfattade meningar,  inga stora förväntningar och inga krav på mig som förare. Jag har med varm hand lämnat över allt till min fina mentor Anneli... Som är suverän.! I februari i år var vi sedan med på vår första sökträning,  med hitta övningar i vind för Önska.

Taggad tös 💗




I början gick det fint, men i våras ett tag kände jag att nä det här kommer aldrig att gå... önska spårade och hade inte drivet rakt ut! Och på det envisa halsinfektioner med antibiotika kurer...Där och då bestämde jag mig för att... går det så går det...blir det bra så blir det...och jag kör för Önskas skull, hon behöver den träningen. För mig personligen blev det en vändning att inte ha kravet på mig själv att lyckas till varje pris...och vad hände?  jo önska gick bättre och bättre. I dag känner jag att hon har driv ut..är intresserad av figuranten och är lätt att kalla in och korrigera..Och vi tycker det är kul både hon och jag!

Vi tränar ju spår också ganska mycket och det går superbra! Hon är ju en Brukshund uti alla tassar och gör sitt bästa i allt. Svaga länken är nog matte i vissa fall. Lydnad älskar hon såklart...Kan träna hur länge som helst...utmaningen är att hålla oss lugna och fina... hon vill och vill det kan bli lite mycket ibland...Vi har slitit med position i FF ganska länge nu och peppar peppar så visar det sig att
träning lönar sig. Har såklart fått hjälp av flera duktiga personer 💗 Vi känner en stor förväntan inför nästa år och tävlingar.  Är glad och lite stolt över att vi har haft is i magen...det är inte först ut som vinner....;-)